Svenskt Bråckregister

 
Ett nationellt kvalitetsregister för ljumskbråckkirurgi.

Svenskt Bråckregister innehåller uppgifter om ljumskbråcksoperationer hos patienter som är 15 år och äldre. Registrets skapades i Motala 1992 av professor Erik Nilsson och bestod initialt av 8 kliniker.Mellan åren 2004-2018 hade registret sin bas på kirurgkliniken, Östersunds sjukhus. Registeransvarig myndighet var Region Jämtland Härjedalen. Ansvarig registerhållare var docent Pär Nordin och registerkoordinator var Annika Enarsson, båda vid kirurgkliniken, Östersunds sjukhus.

Idag deltar över 95 kliniker i registret vilket motsvarar näst intill 100% av landets ljumskbråckskirurgi. En databas med detaljerade uppgifter för mer än 350 000 bråckoperationer har byggts upp.

Från 1 januari 2019 övergick Svenskt Bråckregister till Västra Götaland där Specialistläkare Hanna Nilsson, Östra Sjukhuset blir registerhållare och Marie Essgren Västra Frölunda Specialistvård blir nationell registersekreterare.

Registret består vidare av en styrgrupp på 20 personer vilka sammanträder två gånger årligen. Extern validering av registerdata sker årligen då specialutbildad personal besöker ett antal utvalda kliniker och jämför operationsliggare samt patientjournal med registerdata. Validering sker på alla deltagande kliniker.

Syfte och mål

  • Följa utveckling inom svensk bråckkirurgi beträffande operationsmetoder, väntetider, vårdform och resultat.
  • Skapa en tillförlitlig grund för lokal utvärdering av behandlingsresultat.
  • Möjliggöra gemensamma undersökningar av epidemiologisk eller prospektivt randomiserad karaktär.

Finansiering

Svenskt Bråckregister finansieras genom anslag från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. 

Registret står fritt från sponsorer.

Juridik och regelverk 

GDPR och kvalitetsregister
GDPR (General Data Protection Regulation) eller Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 blev svensk lag och börjad tillämpas 25 maj 2018. Förordningen kom att ersätta personuppgiftslagen (PuL), men kommer också att påverka patientdatalagen (PDL).

Dataskyddsförordningen påverkar Svenskt Bråckregisters arbete i flera avseenden. Bland annat handlar det om att:

  • säkra att patientinformation lämnas ut innan registrering i registret
  • säkerställa att IT-leverantören, Registercentrum Norr följer dataskyddsförordningen
  • se till att det finns rutiner för radering, rättelse och utdrag
  • se till att det finns rutiner för incidenthantering som sätts upp mellan CPUA- (Centralt personuppgiftsansvarig) och IT-leverantör

Tillämpning av GDPR innebär inte att ett personuppgiftsbiträdesavtal behöver skrivas mellan Svenskt Bråckregister och vårdgivaren. Ett personuppgiftsbiträdesavtal skrivs mellan CPUA (Centralt personuppgiftsansvarig) och Personuppgiftsbiträdet.

För mer information rekommenderar vi att ni läser information från Nationella kvalitetsregister om personuppgiftsansvar och rekommendationer till Nationella kvalitetsregister inför Dataskyddsförordningen. 

Vilken informationen finns i registret?

Svenskt Bråckregister innehåller information om operations- och bedövningsmetoder, bråckanatomi och generell information om operationstillfället och patienten. I registret finns också uppgifter om komplikationer som patienten kan drabbas av efter ljumskbråcksoperation.

Registret innehåller vidare information om väntetider till ljumskbråcksoperation.
För väntetider har även landstingen en egen webbplats, Väntetider i vården, med prognoser om väntetider för olika behandlingar.

Registreringen i Svenskt Bråckregister följer reglerna enligt Dataskyddsförordningen (GDPR).
Det innebär att registreringen är frivillig, att den som registrerats har rätt att ta del av allt som registrerats, att man kan få uppgifterna rättade och man när som helst kan begära att få utträde ur registret.

Hur kan informationen användas?

I första hand används informationen i Svenskt Bråckregister för att förbättra vården vid de sjukhus och kliniker som deltar.
Informationen används också vid vetenskapliga studier. I dag pågår forskning och andra studier om bland annat komplikationer och smärta efter ljumskbråcksoperation, om lämpligast nätmaterial och fixation, vilka operationsmetoder som är bäst vid omoperation och vid operation av kvinnor med ljumskbråck.

Kvalitetssäkring av bråckkirurgi är av speciellt intresse. Andelen av de opererade som efter en viss tid fått återfall (recidiv) av sitt bråck kan användas som ett omvänt mått på kirurgins kvalitet.