Rapporter och resultat
Innehåll
Varje år publicerar Svenskt Bråckregister en sammanfattande årsrapport med verksamhetsberättelse. Statistiken publiceras på Svenskt Bråckregisters hemsida via INCA webbportalen. Där finns även motsvarande landstingsrapporter, som sammanfattar data för samtliga kliniker inom ett landstingsområde (inklusive eventuella privata kliniker) och klinikrapporter för varje enskild klinik.
Kvalitetsmått och tolkning av resultat
För att uppskatta och jämföra kvaliteten inom vården används s.k. kvalitetsindikatorer som exempelvis ledtider och risk för återfall. För Svenskt Bråckregister genomförs ofta studier med avseende på risk för recidiv, d.v.s. risken att bråcket måste omopereras.
Nedan kan du läsa mer om hur beräkningar görs och om andra faktorer som också påverkar resultaten.
Det finns genereallt två olika sätt att arbeta med kvalitetsregisterdata. Genom deskriptiv analys eller genom att modellera datat. Deskriptiv analys visar hur en egenskap fördelar sig mellan grupper men kan inte säga om en observerad skillnad är signifikant.
För att säga om egenskaper som tycks skilja sig mellan grupper beviserligen skiljer sig måste en modell ansättas. Vid modellering av data är det viktigt att modellantaganden är uppfyllda och att det finns en bakomliggande teori för "orsak och verkan".
I Svenskt Bråckregisters klinikrapporter och i SKL:s Öppna Jämförelser jämförs resultat mellan olika kliniker. Klinikerna jämförs absolut och relativt. Ett av Svenskt Bråckregisters viktigaste uppdrag är således att identifera och kontrollera för olika förutsättningar så att vi kan förstå vad skillnaderna beror av.
Risk för recidiv
Risk för omoperation på grund av recidiv beräknas oftast med den statistiska metoden Cox (PH) Regression. Metoden innebär att man tar till vara på information om hur lång tid som förflutit mellan den första operationen och recidivoperationen.
Med denna metod så jämförs risken för recidiv för en (eller flera grupper) mot en referensgrupp. Metoden kan svara på frågeställningar så som: "Har kvinnor högre risk att drabbas av recidiv än män?" och om det finns en bevisbar skillnad i relativ risk kan metoden även svara på hur stor skillnaden är.
Ett viktigt antagande vid frågeställningen ovan är "allt annat lika", dvs vi förutsätter att alla andra egenskaper hos grupperna är oberoende och fördelar sig lika inom dem. Till exempel att det inte finns skillnader i bråckanatomi för kvinnor och män eller att ålder vid operationstillfället fördelar sig olika.
Det visar sig ofta att vissa egenskaper inom grupperna inte är oberoende. Då måste dessa egenskaper kontrolleras i modellen så att grupper inom huvudgruppen jämförs med motsvarande grupp.
Ledtider
Ledtider är ett vanligt kvalitetsmått inom vården. En ledtid är tiden mellan två händelser, t.ex. diagnos och operation. Inom Svenskt Bråckregister görs studier på väntetid som beräknas från remissdatum till operationsdatum.
Andel operationer inom dagkirurgi
Om en operation utförs i dagkirurgi har det i regel inte uppstått några komplikationer vid operationstillfället och patienten kan lämna kliniken samma dag som denne skrevs in.
Andel akuta bråck
Det finns teorier som menar att andelen akuta bråck vid en klinik påverkas av hur många operationer som kliniken utför.
Recidivfrekvens
Recidivfrekvens är andelen opererade ljumskbråck som vid ett senare tillfälle måste omopereras för recidiv. Recidivfrekvens är ett lätt, men inte alltid rättvist, sätt att jämföra mellan kliniker och landstings. Recidivfrekvensen säger ingenting om klinikens operationsförutsättningar, t.ex. om kliniken har en hög andel akuta bråck eller många tekniskt komplicerade bråckoperationer.